Det bästa som finns är att hjälpa andra. Att inspirera. Alltså blir ibland så rörd och tårögd av folks historier.
Det värsta är ifall jag inte kan hjälpa. Man vill ju. Men alltid kan man inte. Det finns så många som är i så dåligt skick att de bara måste förstå att söka hjälp. Men så länge jag kan hjälpa, eller få andra att känna sig bra, ge andra hopp igen, eller hjälpa på vad som helst för sätt, är jag lycklig. Jag kan inte förstå hur stolta jag är över er alla som kämpat er ur svåra stunder, vad än det är för problem ni haft. Ett problem som ni kan tänka är så litet jämfört med hungerkrisen i Afrika kan egentligen bara få er att må sämre och bara bli ännu jobbigare.

Så hold on hope, guys! Det blir bättre, bara du ger dig själv tid.